Recension av Leif G.W Perssons självbiografi Gustavs grabb
Boken är utgiven på Albert Bonniers Förlag (2011) och innehåller 380 sidor.
Leif G.W Persson är kriminolog och professor i polisforskning vid Rikspolisstyrelsen. Han är Sveriges ledande expert på brottsfrågor och har skrivit nio romaner. Den senaste, Den döende detektiven (2010), utnämndes till både Årets svenska och Årets nordiska kriminalroman. Källa: Albert Bonniers Förlag.
Handling: Denna bok är Leif G.W Perssons egna berättelse om sin klassresa. Leif G.W Persson är född i en arbetarfamilj, där pappan Gustav arbetade inom byggbranschen. De bodde på Tegeluddsvägen på Gärdet, som egentligen är mer ett tjänstemansområde än arbetarområde. Men Leifs pappa var portvakt där och då fick familjen också bo där. Leifs mamma Margit städade i husen, men hon var alltid sjuk och ofta fick lille Leif följa med sin pappa till hans arbete. Leif hade lätt för att lära och kunde både läsa och skriva innan han började skolan. Eftersom Leif var ett arbetarbarn så var han inte särskilt omtyckt av sin lärare som gärna gillade att hacka på honom. Vi får följa Leif G.W Perssons intresse för böcker. Han gillade Kalle Blomkvist och Ture Sventon och lekte ofta tjuv och polis, men även mästerdetektiv. Han gillade att spela spelet Tjuv och polis och givetvis ville han alltid vara polis. Leif får en lillasyster, Maud när han är sju år. Något han inte kan förstå varför. Han har det ju bra som ensambarn och har kunnat läsa i lugn och ro, utan att som nu bli störd. Leif börjar på Norra Real och hans känslor för det motsatta könet upptäcks. Med tiden blir han en riktig kvinnokarl. Han är numera gift för tredje gången. Har fyra egna barn och två bonusbarn. Han berättar om sina studier till kriminolog och sitt första arbete. Han blev dock aldrig ingenjör som pappa Gustav hade önskat. Leif G.W Persson berättar utlämnade om sina alkoholproblem och om den dagen han tvingades inse att läkarna hade rätt när de sade att han måste sköta sig hälsa bättre och att han måste äta viss medicin resten av sitt liv, för att inte dö i förtid. Han berättar även om Lennart Geijeraffären och hur hans liv förändrades efter hans intervju med Peter Bratt. Sitt första möte med Jan Guillou som inte var det bästa, men att de med tiden blev bästa vänner.
En väldigt intressant självbiografi om Leif G.W Perssons barndom, uppväxt och klassresa. Jag tycker om Leif G.W Persson och både ser och lyssnar gärna på hans program. Han verkar vara en sympatisk man. Att vara kriminolog verkar vara ett spännande yrke, och författaren berättar på ett lättsamt och lättläst sätt om sitt liv. Ofta med glimten i ögat och med mycket känslor. Särskilt detta om hur dåligt han mådde efter Geijeraffären, där det framgår väldigt tydligt att det som hände tog honom mycket hårt. Han gestaltar även karaktärer och miljöer på ett tillfredställande vis. Om man som jag tycker om Leif G.W Persson ska man inte missa att läsa denna bok.
Betyg 10/10 Kristina Simar 2011-10-21 (113) http://blogg.passagen.se/krisim
Datum: 2011-10-21
Betyg: 10
Recenserad av: Kristina Simar, korrekturläsare/författarcoach
Sidtopp