Recension av Kerstin Svea Dahléns bok Absurditeter
Boken är utgiven på Diktonius text och innehåller 70 sidor.
Här kommer först en presentation av Kerstin som hon skrivit själv.
Hej! Här kommer en lite presentation av mig; Kerstin Svea Dahlén
Jag har skrivit hela mitt liv, dikterade för min pappa ända tills jag kunde skriva själv. Tänkte mig att bli författare i småskolan redan. Men livet kom emellan och jag började först skriva igen när jag just fyllt 40 och hade skilt mig. Jag vann några tävlingar, en novelltävling i Land och en del annat sådant. Antologi, dikter publicerade i Metamorfos och en del liknande.
Min första bok, som efter ett års slit till slut kom ut på Warnes förlag 1993, blev en framgång, åtminstone recensionsledes och upplagan på 2 000 ex såldes slut till sist. Jag köpte restupplagan och hade program med dikter och Skagenbilder. ?Blå som människors längtan: en diktfantasi om målarna i Skagen?. En vacker bok med de fina Skagenbilderna i färg. Nästa bok som kom 1995 på samma förlag, ?Utsikt från ett cafébord? blev däremot snabbt slutsåld. Den handlade om ett klassiskt konditori i Göteborg, Bräutigams, och det blev en fin julklapp tyckte en hel del.
Men sedan blev det problem. Mitt nästa manus ville inte förläggaren ha. Jag skickade runt det, ingen ville ha det, till slut tackade en ensamförläggare ja, men han dog. ! Jag skrev fortfarande noveller, vann en tävling i Sköna Dagar, men tidskriften gick i konkurs, och Brombergs som skulle gett ut en antologi drog sig ur.
Luften gick ur mig. Den bok som min förläggare ville ha haft blev inte färdigskriven. Den skulle handla om Skagenmålarnas barn, det var mycket research. Jag tänkte mig en roman med dokumentär bakgrund. Och tiden gick.
Jag flyttade från Göteborg till Hönö 2004, blev frilansare och kom igång igen. Jag började pula litet med Skagenboken, där nu bara Helga Ancher, dotter till Anna o Michael fanns kvar. Jag hade skrivit en del och jag hade gjort research, även om det inte fanns särskilt mycket. Den skriver jag på nu.
Men jag ville så gärna ge ut mina halv- eller helgalna noveller, som jag skrivit enbart av skrivlusta! Först när de fanns, kunde jag få tillräckligt med självförtroende igen för att skriva vidare. Jag hade grämt mig över min långa skrivblockering; jag skrev ingenting alls på sju år, och jag gick ur Författarförbundet. Min författaridentitet fanns inte längre. MEN ? så beslöt jag att ge ut en e-bok, för jag hade träffat min förläggare Ulf Diktonius, som gav ut sådana. Det var kul, men jag ville ändå ha en pappersbok också. Och Ulf hade ett förlag och han gav ut den som print-on-demand. Det kostade inte våldsamt mycket, och jag hade fått ro i min själ och nytt självförtroende. Omslagsbilden är min egen, en pastellbild som kom till som en övning.
Jag blev väldigt glad när min väninna Gull Åkerblom var så entusiastisk över Absurditeter. Hon skrev bland annat att boken gjorde henne bokstavligen yr i huvudet, så att hon fick ligga och läsa den! Det är en del märkliga resor som sker i boken. Jag föreslog Ulf DIktonius att vi skulle skicka med ett sjösjukepiller med varje bok. Jag tyckte det var en lysande idé, men han tände inte riktigt på den.
Min bästa bok som bara är ett manus heter Sköldpaddskantat.
Jag målar också ikoner, och ibland är det störande att ägna sig åt två så olika sysslor. Nu tar jag en paus i målandet. Vill du veta mera om mig, så kan du läsa Utsikt från ett cafébord, där delar av mitt liv förekommer tillsammans med en liten men nödvändig portion ljug.
Kerstin Svea Dahlén
författare
skrivpedagog
symbolpedagog
ikonmålare
dahlen@tele2.se
kerstin.dahlen@gmail.com
http://skrivdigglad.wordpress.com/
"There is a crack in everything, that's how the light gets in" (L Cohen)
Handling: Boken Absurditeter innehåller tolv noveller, som är helt annorlunda, och precis som titeln är de något absurda. Det är en riktig tänkarbok. Vad menar författaren egentligen med det hon skriver? Texterna kan tolkas på flera sätt, lite Kafka, lite Faust och lite av några kända filosofer. Även Freuds tänkande finns med i en av novellerna.
En novell handlar om en passagerare på ett tåg. Det märkliga är att tåget aldrig stannar för avstigande, så frågan är hur länge passageraren har åkt med tåget.
En annan handlar om en medelklassmyt.
En om tankar hur kärlek uppstår. En mycket tänkvärd novell.
En ganska obehaglig novell är den som handlar om en man och hans hund.
Jag vill inte avslöja mera, eftersom jag inte vill återge min tolkning av dem.
Man kan fundera på om vissa noveller är hallucinationer eller om de är riktiga upplevelser. Vem vet, det är upp till läsarna att tolka den saken. Kanske det till och med är drömmar. Jag tror inget är rätt eller fel. När man läser dessa noveller är det nog meningen att man ska tolka dem som man själv vill.
Novellerna är mycket poetiska och underhållande.
Jag kan inte beskriva någon direkt handling i novellerna för det är som att lägga ett pussel. Man får ta bit efter bit och försöka få dem att gå ihop. En recensent skrev att hon blev yr i huvudet av att läsa dessa noveller och jag kan nog hålla med om det. För här gäller det att väcka alla halvdöda hjärnceller till liv för att försöka få full hjärnkapacitet. Det behövs för att lägga ihop de olika pusselbitarna. Texten är egentligen ganska enkelt skriven, men svår ändå. Jag tyckte oerhört mycket om denna novellsamling. Just för att innehållet var så annorlunda och inte alls självklart. Det var inte som att läsa svart på vitt. Utan här måste du själv delta i texterna och själv fundera ut vad du tror att de handlar om. Och jag har svårt att tänka mig att alla kommer fram till samma slutsats. Denna recension blir precis som boken, lite annorlunda. Men det känns som om den passar boken. Och detta med sjösjukepiller som författaren gärna hade velat ha med i varje bok, hade varit en lysande idé.
Betyg 10/10 Kristina Simar 2011-02-06 (13)
Datum: 2011-02-06
Betyg: 10
Recenserad av: Kristina Simar, korrekturläsare/författarcoach
Sidtopp